Dear Zachary.
Kollade just på dokumentären Dear Zachary via (såg en artikel om filmen på Expressen.se). Nu ska jag inte spoila någonting för er, för jag menar, vad vore det för vits med att se filmen då egentligen? Jag kan dock säga att det är en av de sorgligaste, mest rörande dokumentärerna jag någonsin sett, om hur en härlig liten familjs liv totalt går i spillror, gång på gång på gång. Vill dock inte säga mer än så, men kan dock lägga till att den som inte gråter minst en gång genom de 90 minuterna som filmen är, den kan nog fan nästan inte ha en enda gnutta sympati i sin kropp.
Ville bara sprida filmen vidare, för det tycker jag verkligen att den förtjänar. Jag uppmuntar dig att också göra det, om du sett filmen.
Det här blev nog ett av de absolut mest seriösa inläggen jag någonsin skrivit på en blogg, men jag tänker inte ens låtsas som att det gör någonting.
//Johanna, ingen annan.
Trackback
